Om man gör en lista över uppfinningar som förändrat världen till det bättre bör definitivt hydrauliken finnas representerad. Utan hydraulik skulle dagens moderna lyftkranar, grävmaskiner, skogsmaskiner och många andra viktiga maskiner fungera, men tekniken används även till vardags – inte minst i våra personbilar.
Hydraulikens ursprung
I moderna maskiner som drivs av hydraulsystem används vanligen olika typer av oljor, men i grund och botten handlar tekniken om att utnyttja alla slags vätskors mekaniska egenskaper. Ursprungligen var det inte helt överraskande vatten som användes (ordet hydraulik kommer av ”hydor”, det grekiska ordet för just vatten). Hydraulik kan också sägas vara närbesläktat med pneumatik, men i det senare fallet handlar det om gas under tryck istället för vätskor.
Hydrauliken är dock ingen ny teknik, även om moderna hydraulsystem skiljer sig ordentligt från de tidigaste tillämpningarna. Redan i civilisationens vagga Mesopotamien och det gamla Egypten användes vatten under tryck för att bygga så kallade vattenur. Här fanns även bevattningssystem som utnyttjade en visserligen mycket primitiv form av hydraulik.
De gamla grekerna utvecklade tekniken med att utnyttja vattnets mekaniska egenskaper och skapade bland annat Europas sannolikt första vattenpump redan ca 300 år f.Kr. Maskinen kallades Perachorahjulet och bestod av ett stort vinkelrätt hjul som pumpade upp vatten med hjälp av dragdjur. Grekerna var inte bara först i Europa med de tidigaste formerna av hydraulik utan var även först med att dokumentera pneumatisk mekanik.
Moderna tillämpningar
Utnyttjandet av vatten i kombination med gravitation används naturligtvis även i modern tid. Vattenkraftverk är kanske det exempel som bäst illustrerar idén – förr användes kvarnhjul och idag generatorer, men principen är fortfarande exakt densamma.
Det de flesta förknippar ordet hydraulik med idag är däremot vare sig kvarnhjul eller vattenkraft, utan snarare de tidigare nämnda industriella maskinerna. Då handlar det primärt om att använda hydraulsystem för att få så stor kraftöverföring som möjligt på minsta möjliga utrymme, vilket ställer helt andra krav på systemet jämfört med att låta gravitationen göra jobbet.
Den här typen av modern hydraulik togs i bruk först i mitten av 1900-talet. Då började exempelvis lyftkranar, grävmaskiner och skogsmaskiner ersättas av varianter med hydraulkraft. Under samma tidsperiod och framåt har området utvecklats i snabb takt genom experiment med olika vätskor (framförallt oljor med skiftande viskositet) och mekaniska delar för att kontinuerligt förbättra hållbarhet och styrka.
Skalbar och flexibel mekanik
Naturligtvis har de senare genombrotten inom hydrauliken inneburit enorma fördelar för de sektorer inom industrin som är beroende av den här typen av kraftmaskiner, men det finns även många användningsområden som man sällan tänker på. Några exempel utöver grävmaskiner, kranar och liknande är flygplansklaffar, verktygsmaskiner, valsar, kompressorer och mycket mer.
Ett modernt hydraulsystem behöver dessutom minimalt med underhåll för att fungera felfritt i år efter år. En annan fördel är att tekniken är skalbar från riktigt stora maskiner till riktigt små, vilket man kan se exempel på i t.ex. radiostyrda bilar och portabla domkrafter. Kort sagt finns hydrauliken nästan överallt i samhället och många av oss drar nytta av tekniken dagligen utan att vi ens lägger märke till det.