Blogg

Många förknippar det jobb som en glasmästare gör med att endast byta fönster och trasiga rutor. Något som naturligtvis är felaktigt då en glasmästare gör så mycket mer än så. För att förenkla och konkretisera det hela: en glasmästare sköter allt som har med glas att göra och i och med att detta material under senare år återigen fått ett uppsving så har också behovet av glasmästare ökat ganska rejält. Glas som material är något som allt fler personer väljer som lösningar i sina hem och detta också med all rätt.

Fördelen är nämligen uppenbar och ligger i att glas är transparent och till skillnad mot en gipsvägg eller en dörr går att se igenom – något som förvandlar ett rum och gör det luftigare; men som ändå tillåter viss avskildhet och detta inte minst ljudmässigt. En mindre bostad eller ett kontor i Stockholm kan således genom att bygga avskärmade väggar av glas ändå skaffa sig ytor där man kan samtala utan att bli störd av andra ljud i närheten; exempelvis från arbetskamrater eller lekande barn.

I och med att fler och fler insett fördelarna i dessa och liknande lösningar så har också en glasmästare och dennes tjänster blivit mer eftertraktade och därigenom så kan man se ett behov i branschen. Ett behov som är oroväckande sett till det faktum att återväxten ser relativt klen ut och att väldigt många glasmästare i dagsläget börjar närma sig pensionsåldern. Det finns således all anledning att överväga att utbilda sig till glasmästare om man som ung person står inför att välja utbildning. Speciellt om man ser till möjligheterna som finns till till anställning i Stockholm där man bygger allt fler byggnader och där man vid dessa byggnationer använder sig av allt mer glas som material.

Dagens arkitekter använder glas i Stockholm

En av förklaringarna till den ökade användningen av glas som byggnadsmaterial i Stockholm stavas gallerior och det är vid dessa som man hela tiden ser till att tak, fönster, skyltfönster och i vissa fall golv används. Anledningen till detta är väldigt enkel att förklara och det beror på att man genom detta tänk får ett större ljusinsläpp som i sin tur skapar en större harmoni inne i den berörda gallerian. Skulle man inte använda glas vid dessa gallerior så skulle man få en mörk och tråkig plats som inte på samma sätt skulle tilltala kunderna och där har vi således en väldigt stor förklaring till det ökade behovet av glasmästare i Stockholm.

Även sett till det civila så har en glasmästare och dennes tjänster kommit att bli betydligt mer eftertraktade och även i den privata sfären så använder fler personer glas som ett material. Som vi nämnde ovan; istället för att exempelvis sätta upp en vägg så väljer man att skilja av ett rum med hjälp av en glasskiva; något som inte påverkar ytan, men som dämpar volym och således är en perfekt lösning för personer boende i lite mindre bostäder. Ett scenario som inte är särskilt ovanligt just i Stockholm och särskilt om man ser innanför tullarna.

Kort sagt; i Stockholm finns ett stort behov av glasmästare och det är inte något som ser ut att dämpas i den närmaste framtiden.

Om man gör en lista över uppfinningar som förändrat världen till det bättre bör definitivt hydrauliken finnas representerad. Utan hydraulik skulle dagens moderna lyftkranar, grävmaskiner, skogsmaskiner och många andra viktiga maskiner fungera, men tekniken används även till vardags – inte minst i våra personbilar.

Hydraulikens ursprung

I moderna maskiner som drivs av hydraulsystem används vanligen olika typer av oljor, men i grund och botten handlar tekniken om att utnyttja alla slags vätskors mekaniska egenskaper. Ursprungligen var det inte helt överraskande vatten som användes (ordet hydraulik kommer av ”hydor”, det grekiska ordet för just vatten). Hydraulik kan också sägas vara närbesläktat med pneumatik, men i det senare fallet handlar det om gas under tryck istället för vätskor.

Hydrauliken är dock ingen ny teknik, även om moderna hydraulsystem skiljer sig ordentligt från de tidigaste tillämpningarna. Redan i civilisationens vagga Mesopotamien och det gamla Egypten användes vatten under tryck för att bygga så kallade vattenur. Här fanns även bevattningssystem som utnyttjade en visserligen mycket primitiv form av hydraulik.

De gamla grekerna utvecklade tekniken med att utnyttja vattnets mekaniska egenskaper och skapade bland annat Europas sannolikt första vattenpump redan ca 300 år f.Kr. Maskinen kallades Perachorahjulet och bestod av ett stort vinkelrätt hjul som pumpade upp vatten med hjälp av dragdjur. Grekerna var inte bara först i Europa med de tidigaste formerna av hydraulik utan var även först med att dokumentera pneumatisk mekanik.

Moderna tillämpningar

Utnyttjandet av vatten i kombination med gravitation används naturligtvis även i modern tid. Vattenkraftverk är kanske det exempel som bäst illustrerar idén – förr användes kvarnhjul och idag generatorer, men principen är fortfarande exakt densamma.

Det de flesta förknippar ordet hydraulik med idag är däremot vare sig kvarnhjul eller vattenkraft, utan snarare de tidigare nämnda industriella maskinerna. Då handlar det primärt om att använda hydraulsystem för att få så stor kraftöverföring som möjligt på minsta möjliga utrymme, vilket ställer helt andra krav på systemet jämfört med att låta gravitationen göra jobbet.

Den här typen av modern hydraulik togs i bruk först i mitten av 1900-talet. Då började exempelvis lyftkranar, grävmaskiner och skogsmaskiner ersättas av varianter med hydraulkraft. Under samma tidsperiod och framåt har området utvecklats i snabb takt genom experiment med olika vätskor (framförallt oljor med skiftande viskositet) och mekaniska delar för att kontinuerligt förbättra hållbarhet och styrka.

Skalbar och flexibel mekanik

Naturligtvis har de senare genombrotten inom hydrauliken inneburit enorma fördelar för de sektorer inom industrin som är beroende av den här typen av kraftmaskiner, men det finns även många användningsområden som man sällan tänker på. Några exempel utöver grävmaskiner, kranar och liknande är flygplansklaffar, verktygsmaskiner, valsar, kompressorer och mycket mer.

Ett modernt hydraulsystem behöver dessutom minimalt med underhåll för att fungera felfritt i år efter år. En annan fördel är att tekniken är skalbar från riktigt stora maskiner till riktigt små, vilket man kan se exempel på i t.ex. radiostyrda bilar och portabla domkrafter. Kort sagt finns hydrauliken nästan överallt i samhället och många av oss drar nytta av tekniken dagligen utan att vi ens lägger märke till det.